Vet inte vad jag ska göra

Hej. Kortfattat är jag kille/man 27 år. Haft panikångest och deppresion i vågor sen jag var 18 ungefär. Som rubriken säger vet jag inte vad jag ska göra/ta vägen. Jag har försökt få hjälp flertal gånger på olika vårdcentraler men har tappat förtroendet till allmänvården helt och hållet (Det brukar bara bli att mitt ärende bara bollas runt, blir utskriven tabletter, eller atr jag hamnar hos en kurator/psykolog som pratar om hur hens liv ser ut och hur deras grillfest eller parmiddagar var osv) jag känner bara att det inte finns någonstans att gå för att få hjälp. Har varit arbetslös i ett år pga ren utmattning och jag orkar inte med all jävla byrokrati och tjafs jag vill bara kunna träffa någon jag faktiskt kan få riktig hjälp ifrån. Just nu bara puttrar man på på tomgång och kommer ingenstans. Massa ångest för allt och ingenting. Hopplöshet känslor och apati/hat/missnöje till det mesta. Bor i västra götaland föresten om det blir relevant.

Hej!
Jag ser nu att ditt inlägg har varit uppe väldigt länge, men jag undrar hur du mår nu jämfört med ett år sedan? Har ditt mående förbättras något, och har du lyckats hitta hjälp?

Jag hoppas att du mår bra, och att du kikar in trots att det gått så länge sedna du först skrev.

Ta hand om dig. <3

Hej.

Alltså… det är väl bättre, men inte bra. Lyckats hitta jobb. Men kämpar ständigt för att orka med vardagen. Äter 100mg sertralin varje dag och ibland oxscacand (tror jag stava fel men men) för att dämpa ångest. Problemet är meat att jag är trött. Så trött. Är bara jobbigt. Vet inte exakt vad jag ska säga, är dålig på att formulera mig. Men tack för uppmuntringen 🙂

Hur gör du för att hantera tröttheten och ångesten? Har du något sätt att få dem att funka i vardagen så att säga?

Jag brukar komma hem o krasha i soffan någon timme efter jobbet. Sen tar jag det lugnt resten av kvällen och bara laddar för nästa dag. Ångesten kommer o går lite hur som. Oftast när kroppen är för trött, då kommer mycket ångest. Eller bara “en dålig dag”. Så problemet är litegrann hur jag hanterar det, men mest att jag bara är så trött på det. Ständigt ha ont i kroppen/bröstet, ångest, illamående, utmattning…